May 24, 2021

Riksbyggen delar ut 357 025 kronor för idéer om hållbara städer


I samband med Riksbyggens fullmäktige den 20 maj delas 357 025 kronor ut till stipendiater som på olika vis bidrar till innovativa idéer för att göra världens städer mer hållbara. Särskild prioritet har denna gång getts till ansökningar med projekt som bidrar till kunskap om "Den trygga staden och framtidens delningsekonomi".

Riksbyggens jubileumsfond ”Den goda staden” delar årligen ut stipendier för att stödja forskning, utveckling och utbildning för bättre boendemiljö. I år delar fonden ut 357 025 kronor fördelat på fyra stipendiater. Stipendierna är skattebefriade och går till stipendiaterna personligen. Från 1991 till 2020 har fonden hittills delat ut över 160 stipendier till ett värde av cirka 13 miljoner kronor.

Fonden bildades i anslutning till Riksbyggens 50-årsjubileum 1990 och grundas på gåvor från bostadsrättsföreningar samt organisationer och företag som Riksbyggen samarbetar med. Stipendier delas ut inom områdena arkitektur, byggnadsteknik, fastighetsförvaltning, energiförsörjning, miljövård och samhälls- och trafikplanering.

– Det är fantastiskt roligt att se det spännande urval av projekt som den ”Den goda staden” kommer att stödja i år. Flera av projekten har direkt bäring på årets prioriterade områden som är trygga städer och framtidens delningsekonomi, säger Johanna Frelin, vd för Riksbyggen.

Stipendieutdelningen sker vanligtvis i anslutning till Riksbyggens fullmäktige. På grund av den rådande Coronapandemin kommer årets fullmäktige, som äger rum den 20:e maj, arrangeras digitalt, stipendiaterna bjuds in till det digitala mötet för att presentera sitt projekt. Stipendierna presenteras också av Göran Cars och Anna-Johanna Klasander, representanter för fondens styrelse, under Fullmäktige.

Stipendier 2020

1. Gemensamhetslokaler, ett rum för delningsekonomin – 150 000 kronor
Gemensamhetslokaler har åter börjat dyka upp i nybyggda hus och stadsdelar, med uttalat syfte att stärka gemenskapen i grannskapet, men också som en kompensation för minskande bostadsytor. Projektet ska studera detta nygamla samhällsfenomen genom att undersöka gemensamhetslokalens historia, nutid och möjliga framtid.

Genom arkiv- och litteraturstudier tecknas utvecklingen över tid; i fyra fördjupade fallstudier med platsbesök och intervjuer undersöks gemensamhetslokalers roll, funktion och upplevda värde idag ur både brukarnas och beställarnas perspektiv; slutligen undersöks om gemensamhetslokaler skulle kunna vara en del av infrastrukturen i Sveriges nya strategi för cirkulär ekonomi.

Projektet vänder sig särskilt till fastighetsbolag, fastighetsutvecklare, planerare och arkitekter. Om vi bättre kan förstå gemensamhetslokalers samhälleliga värde är den konkreta frågan hur man då bäst bygger, förvaltar och utnyttjar dessa lokaler idag och i framtiden.

Stipendiater
Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen, Dan Hallemar är förlagsredaktör på Arkitektur förlag och Karin Bradley är program director på KTH Stockholm.

2. Wooden it be Nice - 37 025 kronor
Behovet av att bygga bostäder är fortsatt stort och i byggbranschen används slentrianmässigt material med hög klimatpåverkan, som stål och betong. En effektiv åtgärd för att minska utsläppen vore att uppföra fler byggnader med stomme av trä. Den nordiska traditionen att bygga i trä står inför en renässans och i detta examensarbete vill stipendiaterna undersöka arkitektoniska kvaliteter och utvecklingsmöjligheter i de trästomsystem som idag finns tillgängliga på marknaden.

Arbetet ska bland annat utforska hur man kan öka träets status och anseende som exponerat byggmaterial genom detaljering och förädling som bygger på traditionellt hantverkskunnande kombinerat med digitalt styrda träbearbetningstekniker. Arbetet kommer att ske både genom studier på plats av utvalda träbyggnader i Sverige, och fysiska försök både i fullskala och mindre skala. Målgrupper för studien är arkitekter och ingenjörer, samhällsplanerare och politiker, hantverkare med flera

Stipendiater
Hans Ola Sjöberg och Victor Ågren, teknologie kandidater på Chalmers Tekniska Högskola.

3. Olika perspektiv på delningsekonomi och deras möjligheter att bidra till trygga städer – 150 000 kronor
I projektet utforskas olika former av delningsekonomi – deras innehåll, inriktning, omfattning och förvaltningsformer samt potential för att skapa social gemenskap och trygghet.

Stipendiater
Elisabeth Dalholm, lektor Lunds Universitet, institutionen för Designvetenskaper och August Nilsson, projektledare och pedagog, Glokala folkhögskolan Malmö.

4. Alternativa upplåtelseformer som ett verktyg för att ge unga vuxna en väg in på bostadsmarknaden – 20 000 kronor
Sveriges storstäder har ett lägre utbud av bostäder än vad som efterfrågas. Värst drabbade är unga vuxna som får bo hemma längre eller hyra dyrt i andra hand. Många unga vuxna utan kontakter och kapital har mycket svårt att få tillgång till boende. Riksbyggen har beslutat sig för att bygga bostäder för just denna målgrupp och ligger i startgroparna för projektet Futura på Lindholmen i Göteborg där de planerar att producera bostäder med alternativa upplåtelseformer för unga vuxna.

Främst är fokus på kooperativ hyresrätt men intresse finns även att undersöka andra alternativa upplåtelseformer såsom co-living, hyrköp och ungdomsrätt. Syftet med projektet är att kontrastera unga vuxnas önskemål och ekonomiska förutsättningar med vad som är hållbart och praktiskt att bygga för Riksbyggen. Resultatet kommer att kunna appliceras på framtida projekt inom hela den svenska bostadsmarknaden.

Stipendiater
Hedvig Haraldsdotter och Annica Co, studenter på Chalmers Tekniska Högskola.

Text: Riksbyggen

www.riksbyggen.se





  • Jul 23, 2021

    Riksbyggens checklista för att klimatanpassa fastigheter

    Nyheter Allt mer extrema väderförhållanden gör att behoven av att klimatanpassa fastigheter ökar. Riksbyggen har tagit fram en checklista för bostadsrättsföreningar som vill förebygga skador på sina fastigheter. I checklistan finns stöd för att identifiera vilka klimatrelaterade risker som är aktuella och åtgärder för att för att husen och de boende ska klara exempelvis kraftiga skyfall och värmeböljor bättre.
    7
  • Jul 20, 2021

    Lekande barn – en grund för förverkande?

    Nyheter De flesta av oss har stor förståelse för att barn ibland kan vara högljudda och stimmiga, men ibland uppstår situationer där även den mest luttrade bostadsrättshavaren stör sig på skrik och skratt och spring från lekande barn. Ofta löser sig situationen efter samtal med barnens föräldrar, eller helt enkelt genom att bita ihop. Men vad kan egentligen styrelsen i en bostadsrättsförening göra om det inkommer klagomål till följd av lekande barn? Kan man bli uppsagd för att ens barn är för högljudda? I det här blogginlägget reder fastighetsjurist Mattias Olsson ut vad som gäller.
    12
  • Jul 20, 2021

    Alla kan bidra till minskad vattenanvändning

    Nyheter Värmen har slagit till i Sverige och på flera håll råder låga grundvattennivåer. Duscha kort istället för att bada, kör bara fulla tvätt- och diskmaskiner och laga droppande kranar är några av tipsen på Riksbyggens lista för en mer hållbar vattenanvändning.
    15
Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Ordföranderollen

    Stream I det här avsnittet berättar Ove Schramm, Fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service, och de formella kraven som finns på ordförande i en bostadsrättsförening. Han ger också sina rekommendationer hur en ordförande kan arbeta för att få till ett väl fungerande styrelsearbete. Intervjuar gör Johan Flodin, Brf-ansvarig på Fastighetsägarna Stockholm.
    843

I FOKUS

Nyheter från
våra partners
  • Ekonomi

    Bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgift för andrahandsupplåtelser

    Styrelser i många bostadsrättsföreningar har koll på att det numera finns en möjlighet att ta ut en avgift av en bostadsrättshavare som vill upplåta sin lägenhet i andrahand. Det har dock märkts av en osäkerhet kring hanteringen av denna avgift. Nedan ska redas ut vad som egentligen gäller.
    3209
  • Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren

    Efter flera år med stigande bostadspriser har uppgångarna saktat in under det senaste halvåret, men hur har prisutvecklingen på bostäder egentligen sett ut på längre sikt? I hela landet har villapriserna stigit med 249 procent på 20 år medan bostadsrättspriserna ökat med 579 procent. Upplands-Bro är den kommun där bopriserna stigit mest med hisnande 2 474 procent på bostadsrätter. Villapriserna har ökat mest i Stockholms kommun med hela 464 procent. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings nya kartläggning.
    4155
  • Ekonomi

    Majoritet tror på fortsatt stigande bopriser

    En majoritet, 56 procent, av svenskarna tror att bostadspriserna fortsätter att stiga, vilket är en något högre andel än i höstas. Samtidigt är svenskarna kluvna om bostadsräntornas utveckling. Det visar en undersökning från Nordea på onsdagen.
    2346
  • Produktnyheter

    Problem med störande fåglar?

    Indiventa har efter stor efterfrågan tagit fram ett nytt fäste till sin populära fågelskrämma Drake.
    1995