Jun 23, 2021

När krävs bygglov?


Inför sommarsemestern vill många föreningar uppföra altaner, staket och skärmtak. Andra föreningar kanske står inför ett fönsterbyte eller ett balkonginglasningsprojekt. Oavsett vilken byggnation man står inför bör föreningen fundera kring vilka åtgärder som kräver bygglov. I det här inlägget ger fastighetsjurist Björn Svensson en översiktlig bild av bygglovsbestämmelserna, tillsammans med exempel på när bygglov behövs och inte.

Bedömning sker enligt plan- och bygglagen

Bestämmelserna om bygglov finns i plan- och bygglagen. Lagen styr hur både enskilda personer och företag samt stat, regioner och kommuner får bygga i Sverige. En viktig grundsats i plan- och bygglagen är att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen när frågor prövas enligt lagen. Detta gäller även vid ansökan om bygglov. Ett allmänt intresse kan till exempel vara att bevara natur- och kulturvärden eller en kommuns behov av bostadsförsörjning. Ett enskilt intresse kan vara en bostadsrättsförenings behov av lekplats eller en bostadsrättshavares behov av solljus. När en ansökan om bygglov skickas in till kommunen är det dessa intressen som kommunens så kallade lovhandläggare väger mot varandra, innan en ansökan godkänns eller avslås.

Hur ansöker man om bygglov?

En ansökan om bygglov ska skickas in till byggnadsnämnden i den kommun där byggnationen ska uppföras. För att få reda på om bygglov behövs måste kontakt tas med byggnadsnämnden i den kommun där fastigheten ligger. Anser kommunen att du kan behöva bygglov, kan man gå vidare och göra en ansökan. Nämnden ska ge vägledning och råd i rimlig omfattning. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om byggnationen och de åtgärder som behöver vidtas. Till exempel behövs ofta ritningar för att nämnden ska kunna handlägga ansökan och fatta beslut. För att så snabbt som möjligt få beslut är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga. Blanketter för att ansöka om bygglov finns hos kommunen. I vissa kommuner går det att ansöka om bygglov via en e-tjänst.

Detaljplan

Genom en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. En byggnation får inte uppföras i strid med detaljplanen. En detaljplan gäller fram till dess att den ändras eller upphävs. För en bostadsrättsförening som vill uppföra en byggnation kan det vara bra att ta reda på vad detaljplanen säger om den typ av byggnation man vill uppföra.

Vilka åtgärder kräver bygglov?

Det är svårt att ge ett generellt svar kring vilka byggnationer som kräver bygglov. Det beror bland annat på att det är olika regler för en- och tvåbostadshus respektive flerbostadshus. Huruvida en fastighet där en byggnation ska uppföras ligger i ett område med detaljplan påverkar också om bygglov behövs eller ej. Dessutom kan reglerna se olika ut mellan olika kommuner. Något som oftast kräver bygglov är uppförande av en ny byggnad eller en tillbyggnad. En tillbyggnad är när du ökar en byggnads volym åt något håll, antingen uppåt, nedåt eller åt sidan. Om föreningen vill byta kulör på byggnaden, byta fasadbeklädnad (till exempel från puts till trä) eller byta material på taket (till exempel från tegel till plåt) kräver detta bygglov om det är ett flerbostadshus och ligger inom detaljplanelagt område.

Uppförande av balkonger och även inglasning av balkonger kräver bygglov. Även inglasning av en uteplats under ett befintligt tak kan kräva bygglov om det räknas som en fasadändring. Detta behöver bedömas från fall till fall. Altaner kan kräva bygglov beroende på hur de ser ut och är byggda. Ett vanligt trädäck som är byggt i marknivå kräver oftast inte bygglov. Däremot kan en altan kräva bygglov om den räknas som en nybyggnad eller en tillbyggnad eller ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt. Plank och murar kräver bygglov, men det finns vissa undantag för en- och tvåbostadshus. En mur är bygglovspliktig oavsett om den är fristående eller har en jordfylld sida, en så kallad stödmur. Något som kan kräva bygglov är byte av fönster om bytet avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

En åtgärd som alltid kräver bygglov är om byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för, till exempel om ett garage förändras till ett lager eller om en källarlokal inreds till klubblokal. Även när det i byggnaden inreds en ytterligare bostad eller en ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri krävs bygglov (exempelvis då en bostadslägenhet görs om till kontor).

Vilka åtgärder kräver inte bygglov?

Bygglov behövs inte för uppförande av en friggebod på högst 15 kvadratmeter i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Även attefallshus på högst 30 kvadratmeter är bygglovsbefriade för en- eller tvåbostadshus, men kräver en anmälan till byggnadsnämnden samt inhämtande av ett startbesked. Uppförande av staket kräver normalt inte bygglov. Inte heller tillhörande grindar. Som nämnts tidigare behövs inte bygglov för trädäck som är byggt i marknivå. För en- och tvåbostadshuskrävs inget bygglov för att bygga ett skärmtak över en uteplats, altan, balkong eller entré. Bygglov behövs dock i regel om det är ett flerbostadshus. Om föreningen vill anlägga en mindre lekplats på föreningens mark, alltså inte på allmän mark, behövs inget bygglov. Om föreningen däremot vill uppföra en större lekplats med lekstugor eller stora klätterställningar kan det behövas bygglov.

Sammanfattande råd

Ett avslutande råd är att alla bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare som funderar på att uppföra en byggnation alltid själva bör kontakta kommunen för att utröna om åtgärden kräver bygglov eller inte. Alla kommuner gör olika bedömningar av vad som är bygglovspliktigt och inte. Dessutom kan det i enskilda kommuner förekomma skillnader mellan olika detaljplaner. Lycka till med byggprojekten!

Text: HSB

www.hsb.se





  • Jul 23, 2021

    Riksbyggens checklista för att klimatanpassa fastigheter

    Nyheter Allt mer extrema väderförhållanden gör att behoven av att klimatanpassa fastigheter ökar. Riksbyggen har tagit fram en checklista för bostadsrättsföreningar som vill förebygga skador på sina fastigheter. I checklistan finns stöd för att identifiera vilka klimatrelaterade risker som är aktuella och åtgärder för att för att husen och de boende ska klara exempelvis kraftiga skyfall och värmeböljor bättre.
    7
  • Jul 20, 2021

    Lekande barn – en grund för förverkande?

    Nyheter De flesta av oss har stor förståelse för att barn ibland kan vara högljudda och stimmiga, men ibland uppstår situationer där även den mest luttrade bostadsrättshavaren stör sig på skrik och skratt och spring från lekande barn. Ofta löser sig situationen efter samtal med barnens föräldrar, eller helt enkelt genom att bita ihop. Men vad kan egentligen styrelsen i en bostadsrättsförening göra om det inkommer klagomål till följd av lekande barn? Kan man bli uppsagd för att ens barn är för högljudda? I det här blogginlägget reder fastighetsjurist Mattias Olsson ut vad som gäller.
    12
  • Jul 20, 2021

    Alla kan bidra till minskad vattenanvändning

    Nyheter Värmen har slagit till i Sverige och på flera håll råder låga grundvattennivåer. Duscha kort istället för att bada, kör bara fulla tvätt- och diskmaskiner och laga droppande kranar är några av tipsen på Riksbyggens lista för en mer hållbar vattenanvändning.
    15
Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Ordföranderollen

    Stream I det här avsnittet berättar Ove Schramm, Fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service, och de formella kraven som finns på ordförande i en bostadsrättsförening. Han ger också sina rekommendationer hur en ordförande kan arbeta för att få till ett väl fungerande styrelsearbete. Intervjuar gör Johan Flodin, Brf-ansvarig på Fastighetsägarna Stockholm.
    843

I FOKUS

Nyheter från
våra partners
  • Ekonomi

    Bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgift för andrahandsupplåtelser

    Styrelser i många bostadsrättsföreningar har koll på att det numera finns en möjlighet att ta ut en avgift av en bostadsrättshavare som vill upplåta sin lägenhet i andrahand. Det har dock märkts av en osäkerhet kring hanteringen av denna avgift. Nedan ska redas ut vad som egentligen gäller.
    3208
  • Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren

    Efter flera år med stigande bostadspriser har uppgångarna saktat in under det senaste halvåret, men hur har prisutvecklingen på bostäder egentligen sett ut på längre sikt? I hela landet har villapriserna stigit med 249 procent på 20 år medan bostadsrättspriserna ökat med 579 procent. Upplands-Bro är den kommun där bopriserna stigit mest med hisnande 2 474 procent på bostadsrätter. Villapriserna har ökat mest i Stockholms kommun med hela 464 procent. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings nya kartläggning.
    4155
  • Ekonomi

    Majoritet tror på fortsatt stigande bopriser

    En majoritet, 56 procent, av svenskarna tror att bostadspriserna fortsätter att stiga, vilket är en något högre andel än i höstas. Samtidigt är svenskarna kluvna om bostadsräntornas utveckling. Det visar en undersökning från Nordea på onsdagen.
    2346
  • Produktnyheter

    Problem med störande fåglar?

    Indiventa har efter stor efterfrågan tagit fram ett nytt fäste till sin populära fågelskrämma Drake.
    1995