Mar 2, 2022

Green Roof Institute – kompetenscentrum för blågröna lösningar


Gröna tak, gröna väggar, vegetation på bjälklag och dagvattenhantering är kunskapsområden som kräver kompetens både inom bygg, landskapsarkitektur, odling och biologi. Dessutom behövs erfarenhet från byggbranschen och kunskaper om vattnets och näringsämnenas kretslopp. Här har vi verkligen att göra med ett tvärvetenskapligt område.

Green Roof Institute har en verksamhet som spänner över allt blågrönt. Blått för vatten och dagvattenhantering. Grönt för gröna tak, gröna väggar och allt annat grönt på och i anslutning till bebyggelse.

Green Roof Institute har en rådgivande roll i bygg- och anläggningsprojekt. Företaget arbetar som konsulter åt bland andra landskapsarkitekter, byggnadsingenjörer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Dessutom arrangeras kurser och studiebesök.

– Med vår expertis som bygger på mer än tjugo års erfarenhet deltar vi i många forsknings- och utvecklingsprojekt, där vi delar med oss av kunskaper och samtidigt lär av andra, berättar Helen Johansson, vd för Green Roof Institute.

Efterfrågan på grönytor

Intresset för att etablera och förvalta gröna ytor har ökat kraftigt de senaste decennierna. ”Grönt” är inte enbart en fråga om estetik och arkitektur. Till ”hårda fakta” hör att byggherrar och kommuner är angelägna att klara grönytefaktorn. Till de ”mjuka” hör att människor helt enkelt mår bättre av att se och uppleva vegetation. Exempelvis gör träd i miljön att vi blir lugnare och rent av minskar kanske både blodtryck och hjärtfrekvens.

Gröna tak och gröna väggar har flera fördelar, framför allt erbjuder de många ekosystemtjänster:

• Biologiska mångfalden ökar, med fler insekter och andra smådjur.

• Grönytorna fungerar som spridningskorridorer mellan naturområden i närheten som annars är isolerade.

• Insekterna pollinerar blommor och träd och får det gröna att spira.

• Stadsluften renas.

• Resiliens. Bland annat biologiska mångfald och dagvattenhantering bidrar till stadens motståndskraft mot miljöförändringar.

• Isolerar. Ett grönt tak/en grön vägg förbättrar värmeisoleringen vintertid och kyler sommartid. Vintertid behöver inte lika mycket fastighetsvärme tillföras och sommartid kan användningen av komfortkyla minska.

• Kylning. En grön vägg kan bidra till kylning. Det motverkar att en trång gata hamnar i värmechock.

• Minskar klimatavtrycket. Vegetation binder kol och minskar mängden koldioxid i atmosfären. Särskilt uttalad blir kolsänkan om biokol blandas in i substratet som växterna växer på. Biokolet kan laddas med näring. Därmed erhålls en långsiktig gödsling av det gröna.

• Förbättrar dagvattenhanteringen.

– Dagvattencirkulationen påverkas på två sätt, förklarar Helen Johansson. De olika grönytorna saktar ner vattenflödet och fungerar som buffert innan vattnet rinner vidare. Dessutom suger de upp vatten som så småningom transpirerar från växtligheten. I stort sett allt dagvatten kan på detta sätt fördröjas och reduceras.

Därmed minskar belastningen på hårdgjorda ytor och på stadens dagvattensystem såväl som på recipienter.

– Vi bidrar till stabila systemlösningar för den hållbara staden, säger Helen Johansson, vd för Green Roof Institute.


Efterfrågan på dagvattenhantering

Gröna tak och gröna ytor kan alltså milda effekterna av skyfall och minska riskerna för översvämningar.

Efterfrågan på bra dagvattenlösningar har gjort att Green Roof Institute vidgat sitt arbetsområde. Gröna tak och deras positiva effekter på dagvattnet har företaget historiskt varit duktigt på. Idag handlar det även om gröna väggar, träd, trädbevuxna parker, regnbäddar, biofilter och andra anordningar för att ta hand om och rena dagvatten.

Green Roof Institute ger råd och stöd bland annat till landskapsarkitekter, VA-konsulter och andra projektörer inom bygg och anläggning. Det är självklart att ett grönt tak kräver en takkonstruktion som klarar lasten och substratet. Det gröna taket med jordlager och växter måste få rätt konstruktion och sammansättning för att hindra bland annat rotinträngning. Dräneringen är också viktig.

Green Roof Institute har varit engagerat i flera uppmärksammade projekt:

• Reco-Lab (Helsingborg). NSVA:s återvinningsanläggning med bland annat matodling på ett tak.

• Ohboy (Malmö). Semi-intensivt skött takterrass och ett extensivt våtmarkstak. Med sina vegetationstäta tak, fasader, balkonger och markbeväxt som delvis liknar en djungel, betecknas Oboy som ett allkonstverk utfört i grön brutalism.

• Kvarteret Sofia (Malmö). På dess tak kombineras solcellspaneler med ängstak.

• Vista (Malmö). Pågående. Kontorshus i Hyllie, med Wihlborgs som byggherre.

• Augustenborgs botaniska takträdgård (Malmö). Stod klar samtidigt som Bo01. Från att ursprungligen haft enbart Sedum-tak har takträdgården omvandlats till en stor utvecklings- och demonstrationsanläggning, för undervisning, företag och för allmänhet. Green Roof Institute har sin upprinnelse i arbetet som började här för drygt 20 år sedan. Här finns också Ekostaden Augustenborg med sitt unika öppna dagvattensystem.

Efterfrågan på kunskaper

Green Roof Institute bidrar till en bredare kunskapsspridning genom att arrangera kurser och webinarier samt studiebesök i olika blågröna anläggningar, dessutom stadsvandringar i parker och andra gröna miljöer.

– Inte minst på takträdgården kan vi visa hur ett grönt tak byggs och hur det ser ut i genomskärning, berättar Helen Johansson.

Green Roof Institute har genom åren bland annat genomfört kurser i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala samt webinarier. Ämnen som tas upp är gröna byggnader, stadsträd, ekosystemtjänster och dagvattenhantering. Några exempel på kurser är Baskurs i gröna tak, E-kurs gröna tak, Internationell sommarkurs om gröna tak och väggar, samt ”Grön Blå Svart Grå” om gröna och blå lösningar i den cirkulära staden med bland annat biokolets funktion i blågröna systemlösningar. Biokol motsvarar ”svart” och det ”grå” är hårdgjorda ytor med grus, asfalt och betong, områden som berör både landskapsarkitekter och andra företag med breda nischkunskaper som Green Roof Institute.





  • May 15, 2022

    Vad är en samfällighet?

    Nyheter Det är inte helt ovanligt att bostadsrättsföreningar ingår i samfälligheter. Men vad är egentligen en samfällighet? Vi reder ut!
    7
  • May 13, 2022

    Vad kostar det att bygga balkonger för en bostadsrättsförening?

    Nyheter Att bygga helt nya eller byta ut befintliga balkonger är så gott som alltid en god investering för en bostadsrättsförening. Du kanske bor eller är påväg att flytta in i en fastighet som planerar att bygga eller renovera balkongerna. Oavsett vilken typ av balkongentreprenad ni vill eller behöver göra så undrar du säkert hur upplägget ser ut. Du är inte ensam. Många bostadsrättsinnehavare ställer sig själva frågorna: Vad kostar det min förening och hur påverkar det min ekonomi? Hur finansierar bostadsrättsföreningar balkongbygget?
    13
Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Lagar & Regler

    Vad är egentligen en bostadsrättsförening?

    Många personer bor i en lägenhet i en bostadsrättsförening utan att reflektera över vad en bostadsrättsförening egentligen är. Som bostadsrättshavare är du medlem i din bostadsrättsförening och har därigenom en unik möjlighet att påverka ditt boende och tycka till om föreningens verksamhet.
    198
  • Lagar & Regler

    Reklamera fel i bostadsrätt. När, hur och varför?

    Vid köp av fastighet och bostadsrätt uppstår ibland situationer där köparen efter tillträde upplever att bostaden inte håller måttet. Att i efterhand känna sig besviken över något i det förvärvade objektet är emellertid inte liktydigt med att man har rätten på sin sida.
    297
  • Ordföranderollen

    Stream I det här avsnittet berättar Ove Schramm, Fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service, och de formella kraven som finns på ordförande i en bostadsrättsförening. Han ger också sina rekommendationer hur en ordförande kan arbeta för att få till ett väl fungerande styrelsearbete. Intervjuar gör Johan Flodin, Brf-ansvarig på Fastighetsägarna Stockholm.
    1848

I FOKUS

Nyheter från
våra partners
  • Ekonomi

    Tips inför bostadsrättsföreningens stämma

    Solens strålar börjar värma och vi ser små snödroppar titta fram på vissa håll i landet. I många bostadsrättsföreningarna börjar det bli dags att planera inför den kommande ordinarie föreningsstämman. Här delar vi med oss av några tips inför stämman.
    128
  • Ekonomi

    Har du råd att bo kvar när räntorna stiger?

    I januari 2022 var den genomsnittliga rörliga räntan på nya avtal för bostadslån 1,43 procent. Men FEDs väntade besked om höjd ränta kan ses som en föraning om höjda räntor även i Sverige.
    140
  • Ekonomi

    Bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgift för andrahandsupplåtelser

    Styrelser i många bostadsrättsföreningar har koll på att det numera finns en möjlighet att ta ut en avgift av en bostadsrättshavare som vill upplåta sin lägenhet i andrahand. Det har dock märkts av en osäkerhet kring hanteringen av denna avgift. Nedan ska redas ut vad som egentligen gäller.
    4154
  • Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren

    Efter flera år med stigande bostadspriser har uppgångarna saktat in under det senaste halvåret, men hur har prisutvecklingen på bostäder egentligen sett ut på längre sikt? I hela landet har villapriserna stigit med 249 procent på 20 år medan bostadsrättspriserna ökat med 579 procent. Upplands-Bro är den kommun där bopriserna stigit mest med hisnande 2 474 procent på bostadsrätter. Villapriserna har ökat mest i Stockholms kommun med hela 464 procent. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings nya kartläggning.
    5451
  • Produktnyheter

    Problem med störande fåglar?

    Indiventa har efter stor efterfrågan tagit fram ett nytt fäste till sin populära fågelskrämma Drake.
    2725