Fotograf/Källa: Linda Holmkratz

Jan 7, 2019

Fortsatt högt elpris väntas för 2019


Efter ett år med höjda elnätsavgifter och höga elpriser spår elmarknaden en ytterligare höjning för 2019. Den extremt torra sommaren gav ett långvarigt underskott i vattenbalansen, även kallat hydrologiska balansen, som kvarstår när vi går in i 2019. Årets vinnare blev elkonsumenter som valde att binda elavtalet i längre än ett år under 2017.

Elbörsen spår att medelårspriset för 2019 blir 49* öre/kWh. Det är en ökning med 3 öre/kWh från medelårspriset för i år (46 öre/kWh) och hela 63 procent högre än medelårspriset 2017 (30 öre/kWh). För en genomsnittlig villaägare med rörligt elavtal har årets prisökning inneburit en ökad årskostnad på 4 000 kronor.

De främsta anledningarna till att elpriserna spås ligga kvar på höga nivåer under nästa år är att vi i dagsläget har en svag hydrologisk balans och att alternativkraften i Tyskland är betydligt dyrare än för ett år sedan. Vid vattenbrist importerar Sverige el producerad av kolkraft och priserna på kol samt utsläppsrätter har stigit rejält under året.

- Det har varit ett minst sagt dyrt år för elkonsumenterna och tyvärr finns det en risk för att elpriset ligger kvar på samma nivå under nästa år. Vi kan aldrig förutspå vilka elpriser vi får men elmarknadens prognoser kan ge en fingervisning inför året, säger Faraz Azima, vd på jämförelsesajten elskling.se.

Medelpriset för fastprisavtal som tecknades via elskling.se var 49 öre/kWh under 2018 vilket är en ökning med 50 procent jämfört med 2017 (33 öre/kWh). Skillnaden innebär en ökad årskostnad på 4 000 kronor för ett villahushåll med förbrukningen 20 000 kWh, eller tvärtom, en besparing på samma summa om man istället valde att binda elpriset i längre än ett år under 2017.

- Både det rörliga elpriset och fastprisavtalen har ökat i pris under 2018 så de som valde att binda elpriset i längre än ett år 2017 är årets vinnare. Det är går inte att förutse huruvida en viss avtalsform kommer att vara mer fördelaktig utan hushållen bör alltid utgå ifrån sin egen privatekonomi i valet av avtalsform, fortsätter Faraz.

Några saker att tänka på inför 2019

    • 1 januari 2019 höjs energiskatten med 2 öre/kWh inklusive moms vilket innebär en ökad årskostnad på ca 400 kronor för ett villahushåll och ca 65 kronor för ett lägenhetshushåll. Energiskatten flyttades från elhandelsföretagen till elnätsbolagen 1 januari 2018 så den betalas via elnätsavgiften numera.



    • Fler vill samla både elnätsavgiften och elhandelskostnaden på en och samma faktura vilket leder till att man slentrianmässigt väljer samma leverantör för båda delarna. Men det är inte ett argument för att inte konkurrensutsätta elavtalet eftersom att vi i vardagen samlar fakturor från många olika håll och risken för att förlora mycket pengar borde väga tyngre.



  • Fortfarande betalar 11,3 procent av de svenska hushållen ett så kallat anvisningspris vilket betyder att man inte aktivt har valt ett elavtal. Om man har ett anvisningsavtal betalar man i snitt 30 procent mer för sin el jämfört med de som har valt. Elhandlaren är skyldig att informera om avtalsformen på fakturan så där kan man se om man har ett anvisningsavtal. Har man ett anvisningsavtal är det bara att välja ett elavtal.



*Baserat på elterminerna på Nasdaq 12.00 den 20/12.

Källa: elskling.se





  • Sep 20, 2019

    Elavtal

    Play I det här avsnittet reder Johan Flodin, Fastighetsägarna Stockholm, med hjälp av Anders Berglund, Eskilstuna energi och miljö, ut vanliga fällor som finns vid tecknande av elavtal och hur föreningen kan spara pengar på sitt elavtal.
    40
  • Sep 20, 2019

    Laddstationer

    Nyheter Är er bostadsrättsförening redo att erbjuda lösningar för laddning av elfordon? Vad krävs och hur stort är behovet? Idag finns modern teknik och möjlighet att bygga laddstationer nästan överallt. Även mindre föreningar och samfälligheter kan installera laddstolpar om det behövs men det finns en del att tänka på innan man sätter igång.
    55
  • Sep 19, 2019

    Nu börjar säsongen för radonmätningar

    Lagar & Regler Det är fastighetsägarens ansvar att mäta radon i bostäder och att vidta åtgärder om gränsvärdena är för höga. Frågor om radon på arbetsplatsen är arbetsgivarens ansvar. Mätning av radon ska göras under minst två månader under perioden 1 oktober – 30 april. Här svarar vi på de vanligaste frågorna om radon och om hur mätningen går till.
    57
Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

  • Lagar & Regler

    Nu börjar säsongen för radonmätningar

    Det är fastighetsägarens ansvar att mäta radon i bostäder och att vidta åtgärder om gränsvärdena är för höga. Frågor om radon på arbetsplatsen är arbetsgivarens ansvar. Mätning av radon ska göras under minst två månader under perioden 1 oktober – 30 april. Här svarar vi på de vanligaste frågorna om radon och om hur mätningen går till.
    57
  • Lagar & Regler

    Snart skärps straffen för den som hyr ut svart

    Från och med den 1 oktober ändras lagen och hyresgäster som hyr ut sin bostad i andra hand utan tillåtelse från värden kan förlora sitt kontrakt. Den som tar ut alltför hög hyra kan bli uppsagd utan varning. I värsta fall kan straffet bli fängelse.
    72
  • Elavtal

    I det här avsnittet reder Johan Flodin, Fastighetsägarna Stockholm, med hjälp av Anders Berglund, Eskilstuna energi och miljö, ut vanliga fällor som finns vid tecknande av elavtal och hur föreningen kan spara pengar på sitt elavtal.
    40

I FOKUS

Nyheter från
våra partners
  • Ekonomi

    Bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgift för andrahandsupplåtelser

    Styrelser i många bostadsrättsföreningar har koll på att det numera finns en möjlighet att ta ut en avgift av en bostadsrättshavare som vill upplåta sin lägenhet i andrahand. Det har dock märkts av en osäkerhet kring hanteringen av denna avgift. Nedan ska redas ut vad som egentligen gäller.
    1135
  • Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren

    Efter flera år med stigande bostadspriser har uppgångarna saktat in under det senaste halvåret, men hur har prisutvecklingen på bostäder egentligen sett ut på längre sikt? I hela landet har villapriserna stigit med 249 procent på 20 år medan bostadsrättspriserna ökat med 579 procent. Upplands-Bro är den kommun där bopriserna stigit mest med hisnande 2 474 procent på bostadsrätter. Villapriserna har ökat mest i Stockholms kommun med hela 464 procent. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings nya kartläggning.
    1388
  • Ekonomi

    Majoritet tror på fortsatt stigande bopriser

    En majoritet, 56 procent, av svenskarna tror att bostadspriserna fortsätter att stiga, vilket är en något högre andel än i höstas. Samtidigt är svenskarna kluvna om bostadsräntornas utveckling. Det visar en undersökning från Nordea på onsdagen.
    1215