Bild: Riksbanken

Nov 14, 2017

Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav drabbar utsatta grupper


Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav kommer att kraftigt påverka ensamstående föräldrar, unga som vill ut på bostadsmarknaden och ensamma pensionärer. Förslaget löser inte bostadsmarknadens problematik med trög rörlighet och höga barriärer för många grupper.

Finansinspektionens styrelse föreslår ett skärpt amorteringskrav. De som tar nya bolån som överstiger bruttoinkomsten med 4,5 gånger tvingas amortera sina skulder med ytterligare 1 procent, utöver det amorteringskrav som redan finns idag. Det är nu upp till regeringen att fatta beslut i frågan.

– Precis som vid de redan idag införda amorteringskraven så är det de mest utsatta hushållen som påverkas mest av förslaget. Nu blir det ännu svårare för unga personer som är på väg att skaffa sin första bostad. Att utreda effekterna av nuvarande amorteringskrav kombinerat med bolånetak vore på sin plats, säger Cattis Carlén, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Särskilt hårt slår det föreslagna regelverket mot hushåll med bara en vuxen.

– Ensamstående föräldrar påverkas i större utsträckning än hushåll med två inkomster av de nya reglerna. Vi vet att det till exempel blir svårare för denna grupp att skaffa en större bostad i takt med att barnen växer. Det är förhastat att införa skärpta amorteringskrav utan att konsekvensanalysera hur det slår mot möjligheterna till att efterfråga bostäder, säger Cattis Carlén.

FI:s modell löser inte bostadsmarknadens verkliga problem. Konsekvensen blir snarare att hushållens marginaler krymper, vilket i sin tur leder till att den tillväxtgenererande konsumtionen dämpas. Skärpta amorteringskrav påverkar också både förstagångsköpare och de etablerade som är i behov av att flytta på bostadsmarknaden.

– I grunden är det positivt att amortera på bostadslånen. Men med det här förslaget kommer rörligheten på bostadsmarknaden försvåras ytterligare och det blir svårare för hushållen att förutse och långsiktigt planera sin ekonomi, säger Cattis Carlén.

Nedan finns några konkreta räkneexempel som visar hur rörlighet, ansvarstagande och företagande försvåras med det nya förslaget:

1. Pensionären och änkan Elsa flyttar till en lägenhet i Stockholm från en villa i Sundsvall för att komma närmare barn och barnbarn. Elsas årsinkomst är 240 000 kr. Det nya bolånet är 1,8 miljoner, lägenhetens marknadsvärde 4,3. Det ger en belåningsgrad på 42 procent och en skuldkvot på 7,5 gånger årsinkomsten. Elsa kommer att krävas på en utgift om 18 000 kr/år då hon tvingas amortera en procent.

2. Nyskilda föräldern Anders väljer att bo kvar i radhuset utanför Göteborg tills barnen har gått färdigt i skolan. Anders årsinkomst är 570 000 kr. Efter skilsmässan växer bolånet från 2,1 miljoner till 3,3. Radhuset har ett marknadsvärde på 4,3, vilket ger en skuldkvot på 5,8 gånger årsinkomsten och en belåningsgrad på 77 procent. Anders kommer att tvingas att amortera tre procent per år, vilket innebär en årlig utgift om 99 000 kr.

3. Företagaren Linda i Skåne investerar ett större belopp i sin affärsrörelse. Lindas årsinkomst är 600 000 kr. Med en villa vars marknadsvärde är fem miljoner ökar hon bolånet från 1,25 miljoner till 4,25. Det ger en belåningsgrad på 85 procent och en skuldkvot på 7,1 gånger årsinkomsten. Med en amorteringstakt på tre procent per år får Linda en utgift på 153 000 kr/år, utöver driftskostnaden.

Elsa, Anders och Linda är inga spekulanter som utnyttjar de låga räntorna och den akuta bostadsbristen. Tvärtom är det förändrade livssituationer och yrkesmässiga ambitioner som påverkar nivån på deras bolån.

Källa: Riksbyggen 





Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT

I FOKUS

Nyheter från
våra partners
  • Ekonomi

    Bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgift för andrahandsupplåtelser

    Styrelser i många bostadsrättsföreningar har koll på att det numera finns en möjlighet att ta ut en avgift av en bostadsrättshavare som vill upplåta sin lägenhet i andrahand. Det har dock märkts av en osäkerhet kring hanteringen av denna avgift. Nedan ska redas ut vad som egentligen gäller.
    688
  • Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren

    Efter flera år med stigande bostadspriser har uppgångarna saktat in under det senaste halvåret, men hur har prisutvecklingen på bostäder egentligen sett ut på längre sikt? I hela landet har villapriserna stigit med 249 procent på 20 år medan bostadsrättspriserna ökat med 579 procent. Upplands-Bro är den kommun där bopriserna stigit mest med hisnande 2 474 procent på bostadsrätter. Villapriserna har ökat mest i Stockholms kommun med hela 464 procent. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings nya kartläggning.
    823
  • Ekonomi

    Majoritet tror på fortsatt stigande bopriser

    En majoritet, 56 procent, av svenskarna tror att bostadspriserna fortsätter att stiga, vilket är en något högre andel än i höstas. Samtidigt är svenskarna kluvna om bostadsräntornas utveckling. Det visar en undersökning från Nordea på onsdagen.
    916